|
Hem |
|
|
VÄLJA AVELSSTO
Avelsindex är ett bra mått på hur bra ett sto kan vara som avelsdjur. Det är det därför ett av de verktyg man som uppfödare kan använda för att förbättra och utveckla sin uppfödning.
 Att välja avelsdjur är både spännande, roligt och ibland med överraskande resultat. För det är inte förrän avkomman ska säljas eller börjat tävla som uppfödaren vet om valet var rätt eller fel.
Varje stoägare väljer naturligtvis med omsorg och det finns flera parametrar att använda sig av i valet av hingst.
Dit hör parametrar som:
Passar de ihop exteriört
Storleken på sto och hingst
Passar de härstamningsmässigt varandra
Hur hög avkommans inavelsgrad blir
Båda föräldrarnas temperament
Hur väl förärver sig hingsten
Vilka egna, och tidiga, prestationer har hingsten
Hur stor plånboken är
Stoets egna prestationer
Valet av sto är betydelsefullt. ASVT:s Anders Järnerot har jämfört om det är av vikt att stoet har egna bra prestationer. Han har gått igenom 81 ston födda 1980 eller senare och som endera är elitston eller har minst fem svenskregistrerade avkommor och är moder till någon av hingstarna i 2010-års Hingstkatalog från Svensk Travsport.
Han har jämfört om det finns skillnader i förärvning mellan ston som är väl meriterade och mindre meriterade.
- Det är inte frågan om en strikt vetenskaplig undersökning. I den har heller inte hänsyn tagits till olika miljöfaktorer. Men man kan ändå se en tendens att mer meriterade ston lämnar bättre avkommor, säger Anders Järnerot.
De ston som själva under sin tävlingskarriär tjänat en halv miljon kronor eller mer toppar de flesta parametrarna i undersökningen. I gengäld ligger ston som är ostartade eller har sprungit in maximalt 100 000 kronor lägst i de flesta undersökta parametrarna.
Läs mer om Anders Järnerots jämförelse här >>
(öppnas som pdf i nytt fönster)
BLUP-/avelsindex för ston
Ett annat viktigt och bra hjälpmedel är BLUP-/avelsindex för ston. Index för ett sto kan aldrig bli lika tydlig som avelsindex för en hingst eftersom denne får betydligt fler avkommor än ett sto någonsin kan få. Hingsten får därför ett större underlag som index kan sättas efter.
Ökande index påvisar avelsframsteget 
Det går klart att utläsa ur utvecklingen av index hur avelsframsteget gått fram för både hingstar och ston.
Värt att notera är att båda könen ligger jämsides
med varandra i utveckling:
- Det bör bero på att vi fått en allt starkare avelshingstdepå vilket naturligtvis påverkar utvecklingen hos båda könen, säger Anders Järnerot vid ASVT.
Diagrammet visar index utvecklng för båda könen 1976-2006
Utvecklingen beror också på att kvalitén på många av stona i aveln ökat.
- Avelsindex utveckling viar tydligt att en kvalitetsmässig satsning på avelsmaterialet gör att avelsframsteget går framåt.Frågan är dock hur den här trenden kommer att påverkas av den nya avelsvärderingen och systemet med VDN-märkning, säger Anders Järnerot.
En större bild av i diagrammet finns här >>
(öppnas som pdf i nytt fönster)
Tydlig bild vid fem avkommor
Men redan när stoet har fem startande avkommor ger ändå index en tydlig bild över stoets förärvning. Det är också samma prestationsparametrar vid 3-5 års ålder som ligger till grund för stoets index som för hingstarna.
Ett sto som tävlar får alltså sitt index beräknat på prestation innan avelskarriären börjat. Sedan räknas index om efter avkommornas prestationer.
Ett ostartat sto får i gengäld sitt indexvärde grundat på härstamning och släktens prestationer.
Samma miljökorrigeringar för indexet görs på stosidan precis som på hingstsidan.
Enkelt att jämföra
Det bästa med indexet är att alla kan jämföras. Det är intressant att jämföra det egna stoet med hennes egen kull men också med yngre ston. För att det ska det ska finnas ett avelsframsteg ska yngre stoet ha ett högre index.
Aktuella index finns på www.travsport.se för respektive sto. Index räknas upp varje år.
Så här använder och läser du avelsindex för ston:
Som exempel använder vi ett sto fött 1995 med ett index på 100. I exemplet används tabellen med index för 2010 som hämtas här >>
Först jämför vi henne med värdena för hennes egen kull född -95:
Min 70 Max 115 Medelvärde 92,86 De 20 % främsta 98,34
Min står för lägsta värdet ett sto i kullen har, max för det högsta vilket ger ett medelvärde. Sedan räknas värdet fram för de 20 procent främsta stona i kullen.
Eftersom vårt exempelsto har 100 i index och gränsen för de 20 procent främsta stona
ligger på 98,34 kan vi konstatera att stoet i vårt exempel tillhör de 20 procent främsta.
Sedan jämför vi henne med kullen född 2005. Där ser värdena ut så här:
Min 80 Max 129 Medelvärde 101,98 De 20 % främsta 110,90
Nu kan vi konstatera att stoet tappat i förhållande till de tio år yngre stona eftersom hennes index är lägre än 111,88.
|
|
|
|
|
|
